Ska det vara så märkvärdigt?

Idag kom två journalister (Nyan) hem till mig och gjorde en intervju. Angående min resa då förstås! Lite orolig över vad man ska få för allmän uppfattning om mig..."att vad; hon där nu igen?? Hittar inte tidningarna andra att skriva om??" Risken att min bokrecension och detta reportage kommer efter varandra är ganska stor nämligen. Men jag brukar ju inte tänka så länge på vad andra ska tänka. Det kan jag ju inte styra i i alla fall.

Men kan dock inte låta bli att fundera på hur journalisterna tänker när den ena intervjuar samtidigt som den andra fotograferar?? Jag tänker ju inte ett smack på vad jag säger då, jag har ju fullt upp med att klistra på ett leende och titta charmerande in i kameran. Befarar det värsta, men jag har i alla fulla fall uppfyllt min plikt om att sprida vetskapen om vad en semesterskola är, så att ålänningarna fattar att de också kan dra ner till Thailand och SLIPPA VINTERN för ett tag. Som det ser ut nu så har jag ju verkligen hunnit med vinter innan resan, och säkert hinner jag hem för att kyla ner mig också...

Så får jag skriva krönika i februari från Thailand! Spännande!